KILA En östgötsk Skogsby (faksimil)

En byundersökning 1912-13. Andra utgivningen av Södra Kinda Dokumentationsgrupp

Erixon, Sigurd

Bokpresentation

Boken skildrar 1910-talet i Kila by. 50 år senare, på 1960-talet, fanns därefter fortfarande gott om invånare i byn och det fanns boskap på gårdarna. Alla gårdarna hade fortfarande mjölkkor. Men åren därpå skedde mycket stora förändringar. Befolkningen hade, den ena efter den andra, flyttat till tätorterna. De betande boskapen som syntes i hagarna blev allt färre. Flera av gårdarna kom att stå helt tomma. Några hus blev fritidsbostäder. Det blev en ganska öde bygd. Under några år fanns här bara tre personer i byn som var permanentboende. De forna betesmarkerna planterades, till stor del, igen med skog, men tack vare arrendatorer från grannbyar och deras jordbruksmaskiner kom vissa betesvallar och åkrar att bestå. Men den öppna Kiladalen från sjön Åsunden till sjön Anen, blev ett minne blott.
 Kring senaste sekelskiftet har viss förändring skett. Invånarantalet har åter börjat öka och därmed också aktiviteterna i byn. Nu drygt 100 år efter Erixons skildring av Kila by ser man ingen nötboskap här, men däremot finns både betande får och hästar och det är åter liv och rörelse i byn. På senare år bor där nio personer året om och när de fritidsboende infinner sig helger, semestertid och veckoslut blir man mångdubbelt fler.
 Än i dag finns vissa lämningar och hus kvar som vittnar om den gamla byn. När man kommer till byn finner man en anslagstavla och på dess baksida finns en modell av Kila by 1910 och man står i centrum av byn på landsvägen där den gamla ridvägen till Locknevi mötte den nya landsvägen 1883. Den var en gång en livligt använd körväg rakt igenom byn, vilken tydligt framgår i boken och på de bilder man finner här.
Kerstin Grindestam

Omslagsbild Ing-Marie Wallin

Den här boken kan inte köpas i nätbutiken. Kontakta Atremi för mer information.