Henricson, Esbjörn
Bokpresentation
Den här föreliggande delen av Idre bygdebok utgör den tredje delen i en svit, där den första delen utkom år 2001 och den andra år 2006. Tillsammans ger de en allsidig bild av befolkningen i Idre kapellag från mitten av 1600-talet och fram till 1900-talets mitt, om hur människorna där levde och verkade. I de två första delarna ligger tyngdpunkten på de enskilda gårdarna, om ägoförhållandena och deras innevånare släktled för släktled.
I denna den tredje delen som fått titeln ”Människor och öden i Idre under 300 år” är det befolkningens liv och strävanden som kommer till uttryck. Idre har historiskt präglats av sitt isolerade läge i Dalarnas nordvästra hörn, många dagsresor bort ifrån maktens företrädare, i Hamar på den norska tiden fram till år 1644 och i Falun på den svenska tiden därefter. I den här miljön var man länge helt beroende av jakt, fiske och boskapsskötsel, eftersom odling av säd var utesluten i det hårda klimatet.
Genom byteshandel av de produkter som dessa näringar gav kunde man i norska handelsstaden Röros få tillgång till mjöl, salt och annan livets nödtorft. Eftersom farbara vägar till bygden kom först mot mitten och slutet av 1800-talet skedde handelsutbytet främst vintertid genom forkörning över tillfrusna myrar och sjöar.
Långt in i den svenska tiden var det till gränstrakterna i Norge och Härjedalen som stigarna ledde, där hade man av hävd sina kontakter. Det var också därifrån som viss invandring skedde. Linné, Hülphers och deras efterföljare har vältaligt beskrivit de mödor som besökare från övriga Sverige mötte när de i tidiga sekler färdades från Älvdalen upp mot Särna och Idre. Dessa skildras här i kapitlet ”Idre långt bort i världen”.
Mot slutet av 1700-talet började den 100-hövdade befolkningen i själva Idrebyn att långsamt öka och det blev nödvändigt för uppehället att också bosätta sig i de utmarker där man tidigare bara jagat och fiskat. Från mitten av 1800-talet började även en utvandring till Amerika och Canada att ta fart.
Vid samma tid skedde en klarare uppdelning av skogsmarkerna. Skogen började få ett ekonomiskt värde genom att skogsbolag i Norge och Sverige visade ett intresse och det tilltagande skogsbruket gav människorna sysselsättning och tillgång till kontanta medel. Men samtidigt blev många beroende av de stora bolagens avverkning och flottning.
Allt detta och mycket mer återfinns i kapitlen i denna bygdebok.
Boken är rikligt illustrerad med många unika fotografier. I anslutning till ”Fäbodlivet i gamla Idre” finns en omfattande presentation av Idres fäbodar i bild, vissa av dem i form av konstnären Finn Moens akvareller, här tacksamt återgivna i färg.
Bygdeböckernas författare Esbjörn Henricson har i denna del även knutit till sig en skara medförfattare med olika anknytning till Idre. Utöver nyskrivet material förekommer utdrag ur större och mindre delvis svåråtkomliga arkivkällor, ett förhållande som bidrar till bokens stora kultur- bevarande värde i skildringen av de epoker som annars varit glömda av alla.
Idre bygdeböcker kan beställas hos Idre hembygdsförening, Kyrkvägen 2, 790 91 Idre. Telefon 0253-20050.
Illustrerad
Den här boken kan inte köpas i nätbutiken. Kontakta Atremi för mer information.
ISBN | 978-91-86129-24-8 |
Format | B5 (176 x 250 mm) |
Inbindning | Trådbunden |
Omslag | Hårdband, tvåfärg |
Tryckår | 2009 |
Upplaga | 1 |
Antal sidor | 565 s |
Idre Bygdebok
Henricson, Esbjörn
Om gårdarna och människorna i Idre skifteslag - alltså själva Idrebyn och gårdarna närmast - från 1644 då Idre blev svenskt till 1920.